Hur går man tillväga?

Du får gärna beskriva vad du blev ledsen av och vad det var i formuleringarna som var jobbigt. Var det att vi skrivit ganska exakt vad ni sa eller tycker du att vi dragit fel slutsatser? Det har betydelse vad du tycker så om du vill så vill jag gärna veta det. Även om jag är gammal så kan jag och andra lära oss av det.

Det som händer är att vi vid nästa tillsyn som till våren kommer att följa upp det vi hörde och såg. Dessutom är det meningen att det vi fått veta av ungdomar i hela landet ska på något sätt sammanställas för at vi ska veta vad ska vi titta på när vi är ute på tillsyn. Ansvariga politiker är också intresserade.

Med vänlig hälsning



Min första reaktion var att det kändes som om det som sagts av ungdomarna var "löjligt".. Vet inte vilket ord jag ska använda men om personalgruppen skulle sitta och läsa igenom rapporten så kan jag föreställa mig hur de sitter och hånar ungdomarna bakom deras ryggar för vad de, vi, sagt.
Jag tyckte det var jobbigt att läsa eftersom jag nu när jag är utskriven tänker "det där är ju helt sjukt, är det där verkligen tillåtet". Det där har jag varit en del av och jag är helt maktlös nu. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara, men jag tänker på när Eva eller vad hon heter som är chef (?) var på besök på Eken så sa hon "här skulle jag tycka det kändes tryggt att ha mina barn". En sån kommentar bevisar ju vilken bild folk får av Eken och det bevisar även att allt inte är som det ska. Det är den bilden t ex G med personal ger de som ser Eken utifrån. Det verkade heller inte helt okey att hon skulle känna sig trygg med att ha sina barn inlåsta på det sättet...
Jag kan tänka mig hur era möten med G och personal kan se ut, jag vet ju hur det sett ut på mina behandlingskonferenser. G har kunnat säga PRECIS vad som helst, som hon tycker låter bra, och alla andra (utom jag) har trott på hennes ord bara för hon har den position hon har (G har rätt, hon vet vad hon pratar om). Självklart kan hon göra samma sak med andra då. Och de kallar mig manipulerande...
Jag tycker det är helt galet att ungdomarna på Eken vant sig vid den miljö som är på Eken för den är allt ifrån mänsklig. Personalen som bemöter och behandlar de inskrivna som om de vore djur eller monster.

Jag läste någonstans någonting om vad som hänt på höjden, att den "gamla behandlingsmetoden" fanns kvar. Med isolering och sitta på sängkanten osv... Det är såna saker som man lägger märke till, det är sånt som är tydligt och går att peka på, därför är det lätt att förändra och förbättra sånt. Men sådant som ligger och gror och skaver under ytan, det som ingen ser, läggs det heller inte ner tid och energi på. Det är som att det som inte syns finns inte. Men en sån sak kan ju vara minst lika viktig och avgörande.
Det är så lätt för personalen att med ord berätta saker för andra utomstående och få dem att vinna deras förtroende.

En sak till jag reagerade på bara igår... R var och hälsade på mig och hon berättade glatt att hon och två personal till varit och "shoppat". Först antog jag att de handlat till sig själva men sedan berättade hon att det hade gått bra för Ljungbacken i år så de hade fått pengar över. De hade handlat nya möbler o sånt. Hon sa "det är så roligt att handla när man inte behöver titta på priserna!". Hon menade att när man handlar privat så måste man ju kolla på priserna för att se om man har råd men när man handlar till Eken så får det kosta vad det kostar vill... Jag tänkte då, varför handlade de upp alla de pengarna de tjänat in på sånt? Varför inte istället göra någonting åt t ex gympasalen så att fler VILL gå dit och RÖRA på sig ibland, eller göra utflykter, åka någonstans. Och om man nu tvunget måste ha alla de nya möblerna för att "snygga till" på avdelningen, varför inte ta med ungdomar ut och låta dem vara med och välja ut, då finns det i alla fall en mening med att inte titta på priserna för då känner sig ju ungdomarna också delaktiga i hur det ser ut "hemma hos dem".

Jag menar inte att ni dragit fel slutsatser i det ni skrivit i rapporten men min känsla är att problemen blir undanstökade. Även om du är gammal så har jag fått känslan av att du tar det jag säger lite på allvar i alla fall och du och andra lär er säkert, men vad gör man åt det då? Ungdomar som sitter på institutioner skiter väl fullständigt i hur mycket alla andra runt omkring lär sig när de får stå ut med att "det är såhär det är, det finns inget att göra åt det".
Att ni skrivit ganska exakt vad vi sagt tycker jag är bra eftersom det är vad vi sagt och det är ju viktigt att det kommer fram..

Jag skulle kunna skriva en hel roman om allt detta men du ska ju orka läsa det också!

Mvh, Anna




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0